Ommöbleringar i Lärjeåns fågelholkar

Gråsparv i den nyutslagna kornellen i början av maj. Foto: Bengt Moberg

På fågelholksfronten finns det en hel del nytt att rapportera, för att travestera titeln på en bok med betydligt allvarligare ämne.
Blåmesarna, som lagt beslag på den ena av holkarna på husets långsida, har flyttat vidare. Kanske tyckte de att omgivningen var lite för stökig, under pilflätningskursen stod pilpinnar uppställda i tunnor vid husväggen just under holken och tja, man behöver ju inte vara nån mes för att bli lite orolig då det far omkring pinnar utanför dörren.
Istället har de envisa talgoxarna, som ju tidigare slogs med blåmesarna om den nu tomma holken, flyttat in i holken bredvid, mitt på husets långsida.
Bildbevis får komma vid senare tillfälle då de herr och fru Talgoxe inte ville ställa upp då fotografen var där.
På bild har vi dock Lärjeåns andra bevingade hyresgäst, herr (eller om det nu var fru) Gråsparv. Paret har flyttat in i holken på kortsidan mot infartsvägen till och tycks trivas bra.

Gråsparven är, enligt Wikipedia, en så kallad kulturföljare och har hängt på och dragit nytta av människans rumsterande i naturen i minst 10 000 år.
Det finns en rad olika underarter av gråsparven, men då vi inte är några ornitologer lämnar vi finliret därhän. Och hm, riktigt säkra på att det verkligen är gråsparvar som flyttat in kanske vi inte heller ska vara. Gråsparvshanen är tydligen till förväxling lik den närbesläktade pilfinken och som sagt, de ornitologiska kunskaperna lyser med sin frånvaro.
Så om du hälsar på oss i Lärjeåns trädgårdar och vet besked, rätta oss gärna!

Annars kan vi berätta att det, enligt Sveriges Ornitologiska förening, finns  300 000 -700 000 par gråsparvar i Sverige. Inte helt lätt att räkna dem alla tydligen. Deras latinska namn är ”Passer domesticus”, vilket betyder hustam sparv.
Gråsparvarna bildar par som håller ihop livet ut, lever på frön, frukter och insekter och stannar kvar på en och samma plats.
De lär också vara duktiga på att härma andra fåglars läten. Under 1700-talet ska man till exempel fött upp dem i sällskap med kanariefåglar, som de då lärt sig att imitera även om gråsparvens drillar lät lite mer rått och högljutt.
Mer om gråsparvar hittar du på Wikipedia och på Sveriges Ornitologiska förening.

2 responses to “Ommöbleringar i Lärjeåns fågelholkar

  1. Gråsparven på bilden ser snarare ut som en pilfink.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s