Den svåra konsten att uppnå det klicklösa trampet

Skall han klara att trampa runt utan att klicka? Foto: I.Berner

Ibland säger det bara klick – och resten blir till kunglig svensk historia.
Andra gånger är just ”klick” det sista ljud du vill höra – som när du äntrat Dr Herberts testcykel och försöker trampa runt så ljudlöst som möjligt.
Något som visade sig vara lättare sagt än gjort då nämnde Dr Herbert nyligen gästade Lärjeåns Kafé & Trädgårdar för att berätta om ”den klicklösa tramptekniken”.

Nåja, nu kallas det väl egentligen inte så men riktigt vad det kallas är inte helt lätt att greppa. Det handlar i vart fall om så kallad ”rundtramp” , en trampteknik där du ”drar” pedalerna hela varvet runt och därmed får en jämn kraftutveckling. Allt för att inte slösa energi i onödan. Vilket inte minst kan vara helt avgörande för tävlingscyklister.
För att lättare kunna öva in tekniken har Dieter Herbert, som hans fullständiga namn är, konstruerat en ”rundtramp indicator mit click controll”. I äkta Star Wars anda förkortat till RC3.
Eller, på svenska – en ”rundtrampindikator med klickkontroll”.
Säg det tre gånger på raken, utan att staka dig, och du är nästan värd ett klicklöst testtramp!
För det var det där med klicket, det eländiga irriterande klicket som obönhörligen uppstår då de flesta av oss vanliga dödliga ger oss på att trampa runt på Dr Herberts testcykel. En tvådelad vevaxel med två separata kedjor gör, ”på nån vänster”, att minsta obalans i trampandet avslöjas direkt.
Klick!

En efter en ger sig de nyfikna som samlats på Lärjeåns Trädgårdar i kast med att försöka uppnå det klicklösa trampet. Det här fixar jag lätt, jag som cyklar så mycket!
Upp på den ombyggda träningscykeln, i med fötterna i pedalernas bindningar (ja, på tävlingscyklar sitter pedalerna ”som gjutna” på fötterna) och så ett smidigt litet tramp.
Klickedi klick!
En gång till, det här kan väl inte vara så svårt!?
Klickedi klick Klack!
– Smyg som en tiger över savannen, föreslår Dr Herbert uppmuntrande.
– Tassa i nedtrampet och smyg upp i upptrampet.
Tassa mig hit och tassa mig dit, det blir bara klick hur mycket det än smygs!
Grr!
Vid det här laget demonstrerar Dr Herbert målande skillnaden mellan att klampa runt på tunga fötter och att dansa som en balettdansös . . .

Näste man till rakning är Curt på cateringen. Han trampar och trampar, klickedi klickar och trampar och oj – där vart det faktiskt tyst ett varv eller rent av två.
Orättvist ju!
Bäst av alla lyckas dock den gästande storcyklaren som cyklat hit ändå från Mölndal för att vara med. Varv efter varv av tystnad och vi andra bara står där med hakorna tappade.
Måste få försöka en gång till ju!
Smyyyyyg, traaaaamp och KLICK!
Var det nån som sa nåt om tigrar?
Grrrrr!

Veta lite mer:
Dieter Herbert, som uppfunnit och har patent på sin ”rundtrampsindikator med klickkontroll”, har ett förflutet som tävlingscyklist. Under många år arbetade han även med cyklisten Susanne Ljungskog, tvåfaldig världsmästarinna i linjelopp.

En ”‪liten cykelsång” att lyssna på. Ligger även i vodpodspelaren i vänsterspalten.
OBS! Den här låten kan sätta sig på hjärnan!

One response to “Den svåra konsten att uppnå det klicklösa trampet

  1. Intressant! Som som för en löpare, kanske…Man kan ju heller inte springa med ena foten, och samtidigt hasa med den andra. De olika kroppsdelarna måste hjälpas åt och underlätta för varann. =)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s