Etikettarkiv: damm

Rovdjur i dammen: gulbrämad dykarelarv

Gulbrämad dykare web_Tomas BodlingI dammen bor flera glupska rovdjur, som till exempel  larverna av gulbrämade dykare. Foton: Tomas Bodling.

Det här larven av gulbrämad dykare (Dytiscus marginalis) är ett riktigt rovdjur! När den gapar för fullt mäter den 20 mm mellan käkspetsarna. Kroppen är 50 mm lång och kan bli ytterligare 20 mm längre innan det är dags för förpuppning.
Larv av gulbrämad dykare. Foto: Tomas BodlingNär den har tagit ett byte kastar den sig i frenetiska dödsrullningar, som en krokodil. Den drar sej inte ens för att anfalla mina fingrar, provocerad från en gömd position!
Så nog kan den ge sig på en salamander alltid.
Tomas Bodling

Veta mera:
Så här dödar de rovgiriga dykarlarverna sina byten: ”Den sprutar in en brun vätska från matsmältningkanal i sitt bytesdjur som dels bedövar det, dels löser upp dess inre. Sedan suger de i sig bytesdjurets innehåll och lämnar ett så gott som tomt skal efter sig.” (Läs mer på Naturhistoriska riksmuseets hemsida.)
Gulbrämad dykare (Dytiscus marginalis) trolig hane. Foto: Tomas Bodling
I databasen Växteko, som drivs av SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, och Jordbruksverket, står följande att läsa:
”Gulbrämad dykare är en stor, glupsk skalbagge som är vanlig i växtrika småvatten. Den lever i vattnet både som larv och vuxen, men förpuppar sig däremellan i en jordhåla på land. Den flyger bra och kan aktivt söka sig till bättre jaktvatten. Ibland ser man dem i betesmarkernas vattenkar. Dessa stora dykare kan effektivt äta upp de flesta stickmygglarverna i små upptorkande pölar. Ibland kan dykarlarverna vara besvärliga rovdjur för fiskynglen i fiskodlingar.” (PS. Den äter även mygglarver!)

”Spring makes strange bedfellows”

Buffo buffo, en padda med pondus. Foto Tomas Bodling”Buffo buffo”, en padda med pondus. Plåtad i stora dammen på Lärjeån.  Längst ner till höger: Padda och groda i resultatlös parningsomfamning. Klicka på bilderna för att se dem större. Foton: Tomas Bodling.

Långa grodben att hoppa och simma med. Foto: Tomas BodlingGroda (under) och padda (över) i en tämligen resultatlös parningsomfamning!
”På latin kallas det Amplexus som betyder just ”famntag” eller ”omslingrande”. Flera svenska grodarter liknar varandra till utseendet och skiljs bäst åt med hjälp av deras läten , så jag ska spetsa öronen framöver.
Intressant är också, att när paddor och grodor blinkar eller sväljer så trycks ögonen ner i munnen, och det kan ju vara bra när maten sprattlar och vill ut!
Frasen ”Spring makes strange bedfellows” är en parafras på det av den  amerikanske författaren Charles Dudley Warner ( 1829 -1900) myntade citatet ”Politics makes strange bedfellows”.
Charles Dudley Warner var för övrigt kompis med Mark Twain.
Tomas Bodling

"Spring makes strange bedfellows". Padda och groda i parningsomfamning. Foto: Tomas BodlingPaddan blinkar eller sväljer. Foto: Tomas Bodling

Salamanderfrossa i stora dammen

En större vattensalamander hane. Foto: Henrik Hed.

I samband med filmen med snoken som tagit en vattensalamander, skrev jag att det i en av våra dammar såg ut att finnas fler av de ovanligare större vattensalamandrarna och efter bara någon minuts vaskande fick jag svaret!

Den här våren leker flera par större vattensalamander (Triturus cristatus) i Lärjeåns trädgårdar och här är bilderna, först på en vuxen hona, större och aningen ljusare i färgen än den jag fan i fjol. Och sedan en av hanarna jag sett simma omkring strax under vattenytan, stoltserande med sina ryggkammar och silverglänsande bårder.
Enligt litteraturen vill de ha både renare och djupare vatten än vi kan erbjuda just nu, men om vi har tur så kommer deras lek resultera i nya salamandrar för många år framöver!

Tomas Bodling

En av de större vattensalamander hanarna som just nu leker i den större av våra dammar.
Klicka på bilderna för att göra dem större. 

Foto: Henrik Hed 

Höstinventering i dammen

Den större vattensalamandern är fortfarande kvar i dammen. Foto: T Bodling

När nu sommarengår mot höst ville jag veta hur djurlivet i dammen klarat sig och som mest nyfiken har jag varit på hur det gått för våra mindre vattensalamandrar som lekte i våras.

Efter lite vaskande hittade jag till min stora glädje den här larven!
Den är med sina fyra centimeter strax redo att tillbakabilda sina garnlika gälar, som syns bakom huvudet, och bege sej upp på land för att övervintra.

Lite överraskande hittade jag även en vuxen större vattensalamander som så här års borde vara på land.
Antagligen är det samma unga hona som jag fann i kållandet i våras. Den har gjort det bästa av sommaren och vuxit rejält och säkert har den ätit en försvarlig del av sina mindre kusiner!

Ett annat rovdjur är trollsländans larver.
Beroende på hur stora dom är så kan dom både äta och ätas av salamanderns larver. På bilden här nedan kan man tydligt se den så kallade fångstmasken som är en ombildad underläpp
och ligger dubbelvikt under huvudet redo att vecklas ut och knipsa fast byte.

Text & Foto: Tomas Bodling

Till vänster den större vattensalamandern och till höger trollsländelarven, där man tydligt ser så kallade fångstmasken under huvudet.

Slingriga besökare i Lärjeåns trädgårdar

En snok på väg att simma ut i en av dammarna. Foto: TB

I Sverige finns det tre ormar: snok, hasselsnok och huggorm, och jag hade turen att se OCH att fota två av dem på samma dag!
Först en huggormsunge som en kollega till allas förvåning hittade i vår källaren.
Knappt tjugo centimeter lång var det helt klart en fjolårsunge och trots att den tvärtemot ryktet inte alls är giftigare än en vuxen huggorm tog vi det riktigt försiktigt när vi lirkade in den i en kartong för att flytta den till skogs.

Lite senare lyckades jag fota en snok, just som den skulle till att simma ut i dammen (bilden högst upp). Här till vänster kan ni se hur den simmar iväg.

TB

Visste du förresten att den sällsynta hasselsnoken, som lätt kan förväxlas med huggormen, i själva verket saknar gifttänder och gärna äter just små huggormar.
Till skillnad från huggormen har hasselsnoken dock mörka streck som går från nos till bakhuvud och därtill runda pupiller medan huggormen har vertikala. Tja,  fall du nu skulle ha lust att stanna kvar och kolla in ormen lite närmare fall du skulle få syn på en.
Att du får det, är som sagt inte särskilt troligt. Hasselsnoken lever undangömt i vegetationen och även om den är väldigt förtjust i värme, så solar den sällan öppet utan ligger hellre och trycker mot något annat som är värmts upp av solen, som stenar.
För några år sedan gjordes en inventering av beståndet av hasselsnokar i Göteborg. Intresserad? Läs mer på Vårt Göteborg.
Och här är en hel sajt, eller rättare sagt ett upplagt biologiarbete, om hasselsnoken.
Nationellt Resurscentrum för biologi och bioteknik kan du läsa mer om de olika ormarna vi har i Sverige och få svar på de vanligaste frågorna om dem.
Dagens låt, The Snake med Johnny Rivers, tillägnar vi ”All you Snakes out there” alternativt skickar med som en liten varning: ”Don’t take that Snake in!”