Etikettarkiv: luffa

Skördetid i Lärjeåns trädgårdar

Nyskördad grönkål och kålrabbi att göra goda rätter på.  Foto: I.Berner

Nu finns det grönkål att köpa på Lärjeån. Kålrabbi säljer vi också. Recept skall vi ta fram så ni vet vad ni kan göra med de inköpta grönsakerna.
Om några veckor har våra nya pelargonsticklingar rotat sig och börjat växa. Då kommer vi att starta försäljningen. Kubansk oregano har vi också.

En liten skörd av luffagurka har vår webbredaktör gjort. Det blev en minitvättsvamp som finns att beskåda i växthuset ( i lådan med grönkålen och kålrabbin). Förhoppningsvis får vi snart mer att skörda.

Birgitta

Nyfiken i en strut – på luffagurkor

En rensad och tvättat miniluffa. Foto: I.Berner

Har gått och beundrat de stora luffagurkorna i växthuset länge nu. Fröplanterade tidigt i våras, växte och växte de – tvärs över växthustaket – den ena härligt fluffgula blomman efter den andra slog ut och själva frukterna, eller rättare sagt grönsakerna, växte sig tjocka och stora. Likt gurkor, men ändå inte.
Har varit så himla nyfiken på om det verkligen döljer sig funktionsdugliga tvättsvampar innanför de hårda skinnen. Ska de inte skördas snart?
– Nej, vi får nog vänta lite till.
Till slut ramlade en liten ofärdig luffagurka ner och bara väntade på att bli dissekerad.
– Snälla, får jag?
Jodå, hem med den lilla gurkmojängen, fram med tapetkniven och hm, den var ju inte lätt att skala den här – omogen som den är. Men visst liknar innanmätet en tvättsvamp. Eller tja, en sån där trådig, avlång sak som fanns ute i bastun på landet förr, att skrubba sig med när det skulle tvagas ordentligt på lördagskvällen.
Tripp, trapp, trull – alla barnen ska bli rena och fina.

Men hm, var det en äkta tvättsvamp egentligen? De är ju i själva verket en slags djur, svampdjur, som lever i Medelhavet och numera är utrotningshotade. Dessutom är äkta tvättsvampar inte avlånga utan mer runda i formen. Kanske det rent av var just luffagurkor vi tvättade oss med som barn? Mystiken tätnar.

Tillbaks till den lilla avskalade luffagurkan. Den ser visserligen ut som en sån där avlång badsvamp men är full med fruktkött , ganska så slemmig och med en massa stora frön begravda i köttet.
Enligt instruktionerna ska fröna ”skakas ur”, men det går inte på den här omogna lilla stackarn. Petar ut några frön och lägger den sen i en skål och häller hett vatten och diskmedel över. Efter mycket pill är det mesta av köttet borta och kvar är en liten avlång, trådig historia som ser precis ut som barndomens bastubads-redskap. Förutom att den här är mindre, glesare i trådarna och tyvärr sönderskuren längs med.
Låter den torka och tar med den ut till Lärjeåns trädgårdar för att hälsa på sina fullvuxna kompisar som fortfarande hänger och väntar på att skördas.
Oj, vad mycket större de är.
Och nyfikenheten vart inte stillad. Vad gömmer sig bak skalet på de stora, färdigvuxna luffagurkorna?
Snart dags att ta reda på det!

Veta mera:
”Luffa cylindrica” är det latinska namnet på luffagurkan som odlas i Lärjeåns växthus. Läs mer om luffagurka på wikipedia(engelska)
I Nationalencyklopedin kallas luffan för ”luffasvamp”, med det nylatinska namnet ”Lu´ffa” och det från arabiskan härstammande” lüfah eller lüf”. Beskrivingen är som följer: ”Luffasvamp den rest av frukten av arter i gurkväxtsläktet Luffa som återstår sedan fruktkött och frön avlägsnats och som består av ett nätverk av fruktens kärlsträngar. Luffasvamp har använts till bl.a. frotterlappar, korgar, skosulor och tvättsvampar.”

Spännande saker på Lärjeåns trädgårdar


Snart dags att skörda luffagurkorna. Foto: I.Berner

Vårt mest spännande projekt här på Lärje heter naturligtvis Luffagurka.
Om någon missat tidigare bloggar eller inte besökt vårt växthus, så är det dags nu. Vi skall inte skörda riktigt än. Gurkan är mogen när skinnet sitter löst och den har lättat i vikt. Sedan skall vi göra tvättsvamp av fibrerna som sitter inuti. Vi väntar med spänning. Tålamod, tålamod.
Vi hoppas kunna ge mer information snart om tidpunkten för skörd. Bastmattan som låg som solskydd uppe vid taket är nu borta för att släppa in mer ljus. Så här års behövs inte samma avskärmning.

Kläder är också spännande. Speciellt när det regnar och vår flitigaste ogräsrensare kommer tillbaka dyblöt och med ett halvt byxben i handen. Det andra byxbenet var också på väg att lossna. Hur kan man göra så dåliga regnkläder?! Byxorna var nya och duger uppenbarligen bara till stillsamma promenader.

Det är dags att plöja ned de vallväxter som vi sådde i våras. Traditionsenligt kommer hästarna från Halland och gör arbetet åt oss. Tidpunkten meddelas senare.

Birgitta
Lärjeåns trädgårdar