Etikettarkiv: örtagården

… och pumpan vägde … trumvirvel – 34.4 kilo!

En tung utslagsfråga.

En tung utslagsfråga.

Skördefesten den 20 september hade Janne på Lärje skapat en poängpromenad på temat ”Örter i Lärjes Örtagård”. Utslagsfrågan bestod i att gissa vikten på vår monsterpumpa (utan att lyfta den).

Fyra stycken lyckades kamma hem nio rätt på tolv frågor men Carl Karlsson var den som gissade rätt vikt på pumpan och har vunnit en gottepåse med Lärjeprodukter innehållande bland annat nyslungad honung och örtteer från vår örtagård.

Här är tipsfrågorna med de rätta svaren kursiverade:
FRÅGA 1
Världens största mynta heter?
1) Talmint X) Bowles mynta 2) Atlasmynta

FRÅGA 2
I den gamla Gotländska folkvisan ”Ut i vår hage” talas bl a om Hjärtans fröjd. Den kallas vanligtvis?
1) Citronmeliss X) Kungsmynta 2) Salvia

FRÅGA 3
Vilken av följande örter finns inte?
1) Rysk dragon X) Spansk dragon 2) Fransk dragon

FRÅGA 4
För att locka bina till kupan smorde man förr i tiden in kuporna med?
1) Grönmynta X) Citronmeliss 2) Krusmynta

Vår "monsterpumpa" till beskådande under Skördefesten. Foton: Johanne Pernklint

Vår ”monsterpumpa” till beskådande under Skördefesten. Foton: Johanne Pernklint

FRÅGA 5
Världens minsta mynta heter:
1) Polejmyntamynta X) Korsikansk mynta 2) Loppmynta

FRÅGA 6
Stevia eller Sötflockel är en växt som innehåller steviaglykosider. I ren form är de mycket sötare än vanligt socker. Hur mycket sötare är de?
1) 10-50 gånger X) 50-100 gånger 2) 100-200 gånger

FRÅGA 7
Hur mänga olika slags myntor finns det i örtagården på Lärje?
1) 5 stycken X) 10 – 15 st. 2) Fler än 15 stycken

FRÅGA 8
Kungsmynta har ett annat namn. Är det:
1) Oregano X) Kattmynta 2) Libbsticka

FRÅGA 9
Salvian Salvia officinalis har normalt blå blommor men den blommar också med vita och XXX blommor. XXX står för:
1) Gula X) Röda 2) Skära

FRÅGA 10
Hur många krydd-, doft-, färg- medicinal och spånadsväxter finns det i örtagården på Lärje?
1) 130 st X) 140 st 2) Fler än 140 st

FRÅGA 11
Enligt svensk folktro planterade man denna växt utanför sina hus för att inte blixten skulle slå ner.
1) Grönmynta X) Flikrabarber 2) Libbsticka

FRÅGA 12
I örtagården på Lärje har vi ett stort problem med att bli av med växten?
1) Grönmynta X) Kirskål 2) Vallört

Bevingade besökare i Lärjes Örtagård

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det är många som trivs i vår fina örtagård på Lärjeån, inte minst de ”allra minsta små”.
Vi talar förstås om insekterna – de flitigaste besökarna av alla – som gärna kommer förbi och stannar till en stund på någon av de väldoftande blommorna.
Och gör, vad det nu är insekter gör.
Fotografen Magnus Lundström har fångat några av de bevingade besökarna på bild.
Du ser dem i bildspelet ovan.

Parakrasse – för naturlig lindring av tandvärk

parakrasse

Ett illa åtgånget exemplar av parakrasse, en delikatess för mördarsnigeln.                 Foto: Johanne Pernklint

Parakrassen (Acmella oleracea) är en krydd- och medicinalväxt. Den kommer ursprungligen från Sydamerika och tropiska Afrika. Växten är perenn men i Sverige odlas den som ettåring.

Örten har traditionellt använts som bedövningsmedel för tänder och tandkött. Att tugga på blad och blommor motverkar tandvärk därav namnet Tandvärksplanta. Blommorna har både bedövande och bakteriehämmande effekt. Örten motverkar svampinfektioner, virus och verkar stärkande på immunförsvaret.

De gulröda, ögonliknande blommorna, används i ekologiska hudvårdsprodukter. Både blommor och blad kan användas som krydda och har en mycket säregen smak. Våra spanska skogssniglar är mycket förtjusta i växten och kastar sig glupskt över den.

Janne på Lärje

Vänderot – sömngivande gammal häxskrämmare

vänderot_Johanne Pernklint

Valeriana officinalis, på svenska ”vänderot”.

Valeriana, eller vänderot som den heter på svenska, är en flerårig ört som växer allmänt i Europa och Asien. I Sverige finns den främst i södra delen av landet, på fuktiga ställen. 
Valeriana är den bäst dokumenterade och mest använda örten mot sömnbesvär. Den har även en lång folklig tradition och användes redan i antika Grekland och romarriket. Örten har länge använts även i svensk folk- och skolmedicin som lugnande medel och insomningspreparat. Den kan också användas mot huvudvärk och depression Några studier visar även på ångest- och stressdämpande effekter, något man kan ha nytta av även dagtid.
 I Sverige har valerianapreparat funnits registrerade som läkemedel sedan 1930-talet, då läkemedelskontrollen infördes. Därmed hör den till våra äldsta läkemedel.

Jordstammen och rötter samlas på senhösten. Rengör utan att använda vatten och torka snabbt. När roten torkat får den en kraftig, om fotsvett påminnande, doft som hankatterna uppskattar.
De ovanjordiska delarna kan också användas till te men ger en lägre effekt. De underjordiska delarna av valeriana innehåller högre koncentration av ämnen med en milt lugnande effekt, till exempel valerenal och valerensyra. De verkar muskelavslappnande och sänker aktiviteten i centrala nervsystemet. Både folk med normal sömn och de med sömnsvårigheter får en lugnande effekt.

På bilden ser du hur  hög vår vänderot på Lärjeån är. Helen som visar är cirka 170 cm lång. Foton: Johanne Pernklint

Så här hög är vår vänderot. Helen som visar är cirka 170 cm lång. Foton: Johanne Pernklint

Valeriana säljs både rent och tillsammans med andra lugnande örter, till exempel citronmeliss humle och ljung. Forskningen visar att valeriana är säker att använda i begränsade perioder, typ 4–6 veckor i sträck. Torkad rot har biverkningar som färsk rot och ört inte har: den kan i längden göra ditt känsloliv ostabilt. Efter för mycket torkad vänderot kan det hända att du börjar gråta utan synlig orsak.
Namnet vänderot har den fått av att de långa smala rötterna är snodda om varandra därför trodde man att växten varje år vände sig ett varv. En annan förklaring är att att man förr trodde att om man hängde upp växten i farstun så skrämde doften bort häxor och andra onda väsen så att de vände i dörren.
Det finns flera olika arter av vänderot, men alla kan användas på samma sätt.

Janne på Lärje

Salvia – en kryddört med 27 dygder

Salvia_foto Johanne Pernklint

Salvia i örtagården på Lärjeåns Kafé & Trädgårdar. Foto: Johanne Pernklint

Salvia är en flerårig, städsegrön krydda som blir upp till 60 cm hög. Den härstammar från Balkanhalvön och Spanien. I skyddade lägen kan den övervintra i södra- och mellersta Sverige. För säkerhets skull bör den på hösten täckas med halm eller dylikt. Den blommar vackert i juni- juli med blå, rosa eller vita läppblommor som bina älskar. På Lärje har vi ljusblå, mörkblå och rosablommande salvia. Har du kära läsare en vitblommig kanske vi kan byta eller få en stickling.

Salvian behöver en jord som är lätt, kalkrik, väldränerad, gärna något torr, och den vill ha en solig och vindskyddad växtplats. Den förökas med frö som förkultiveras inomhus och planteras ut när frostrisken är förbi. Den kan också förökas med sticklingar. De färska bladen bör skördas tidigt för bästa smak. Bladen kan också torkas men behåller inte doft och smak så länge.

Kryddsalvian har en stark mättad smak med en aning besk eftersmak. Den passar bra till lök- och kålsoppa Den är utmärkt till feta rätter. Till julens kalkon och skinka, kommer salvia väl till pass. Salvians smak är väldigt dominant så var lite försiktig när du använder den i matlagningen.

Namnet salvia kommer från latinets salvus som betyder ”sund, frisk” och har i minst sextusen år använts som medicinalväxt. Den sades ha de allra flesta ”gåvorna” och kunde bota fler sjukdomar än någon annan växt. De gamla romarna hade ett talesätt ”Hur kunde han dö? Han hade ju salvia i sin trädgård.”
Kineserna var så förtjusta i örten att de bytte sitt bästa te mot salvia när de handlade med holländarna. Den amerikanska ursprungsbefolkningen ansåg att den inte fick köpas eller säljas för då skulle örtens andlighet förstöras.

Salvia används inom parfymindustrin och vid likörframställning. Det sägs att om man planterar den i närheten av kål så lägger inte kålfjärilen sina ägg på kålbladen.

I ”En myckit nyttigh Örtabook” skrev Arvid Månsson år 1628 att salvian har 27 dygder. I nr 21 står det ”Den som haver lösa tänder, han må hålla salviavatten i sin mun, det läker tandköttet, fäster tänderna och fördriver den onda lukt av munnen”.
Salvia verkar sammandragande och uppfriskande, febernedsättande och blodrenande. En dekokt på bladen är välgörande och avslappnande. Ett te på örten är också bra mot förkylning. Det sägs även lindra huvudvärk och stressymptom samt påskynda och lindra smärtsamma menstruationer.
En stark dekokt är ett effektivt gurgelvattenvatten för halsont, sår i munhålan eller blödande tandkött. Tunt och grånande hår sägs bli livskraftigare och mörkna av regelbundna sköljningar med salviaavkok.

Janne på Lärje

Bröllop på Lärjeån

Bröllop på Lärjeån. Foto: Madeleine Lyckner

Och så var det bröllop på Lärjeåns Kafé & Trädgårdar.
Själva vigseln hölls i gamla örtagården. Det sedvanliga fotograferandet av brudparet skedde dels inne i konferensrummet – med de härliga virkesväggarna – och vid vattenfallet nere i dalgång.
Grattis! säger vi till det nygifta paret.