Etikettarkiv: padda

Paddpusseri och prinsgrodor

padda_Maria Martins_wTjänar det något till att försöka pussa paddan? Foto: Maria Martins.

Puss, puss på dig padda – poff en prins!
Nåja, det där var nu inte helt rätt, i sagornas värld är det enbart grodor som står för den förvandlingen.
Dessutom lär du få pussa många grodor innan du finner en prins, om man ska tro det gamla talesättet.
Paddan på bilden ovan är dock en riktig prins, menar fotografen Maria Martins. Han håller nämligen till i kålgården och käkar upp alla sniglarna där.
Snyggt jobbat!
Att det är en padda och inte en groda, syns bland annat på det knottrigt vårtliknande skinnet. Grodor är släta. Dessutom har paddor kortare ben än grodor och är inte lika bra på att hoppa. De mer kryper fram.

Arthur_Rackham_Frog_Prince_webMen hur var det nu med prinseriet?
Jo, grodan som blev till en prins återfinns i en av de folksagor som bröderna Grimm nedtecknade i början av 1800-talet.
I själva verket handlade det om en prins som förvandlats till en groda och som löstes ur sin förbannelse genom att en prinsessa – nej, inte pussade på grodan – utan slängde den i väggen.
Aj, så får man förstås inte göra! Både grodor och paddor är dessutom fridlysta i Sverige.
I senare versioner av sagan blev också ”slänga i väggen” till just en puss.
Här ovan till höger ser du hur den något äcklade prinsessan bär upp grodan till sitt sovrum. Illustrationen gjordes av Arthur Rackham till sagan om Grodprinsen.

Läs mer om paddor på Naturistoriska riksmuseet.
Mer om grodor hittar du på Wikipedia.
Dessutom: Pussa grodan – ”Kanske hittar jag min prins en dag, säger biokemisten Valerie Clark som ibland slickar på grodor. Läs artikel i National Geographic.

Och så avslutar vi med Peter Gabriels ”Kiss that frog”.

”Spring makes strange bedfellows”

Buffo buffo, en padda med pondus. Foto Tomas Bodling”Buffo buffo”, en padda med pondus. Plåtad i stora dammen på Lärjeån.  Längst ner till höger: Padda och groda i resultatlös parningsomfamning. Klicka på bilderna för att se dem större. Foton: Tomas Bodling.

Långa grodben att hoppa och simma med. Foto: Tomas BodlingGroda (under) och padda (över) i en tämligen resultatlös parningsomfamning!
”På latin kallas det Amplexus som betyder just ”famntag” eller ”omslingrande”. Flera svenska grodarter liknar varandra till utseendet och skiljs bäst åt med hjälp av deras läten , så jag ska spetsa öronen framöver.
Intressant är också, att när paddor och grodor blinkar eller sväljer så trycks ögonen ner i munnen, och det kan ju vara bra när maten sprattlar och vill ut!
Frasen ”Spring makes strange bedfellows” är en parafras på det av den  amerikanske författaren Charles Dudley Warner ( 1829 -1900) myntade citatet ”Politics makes strange bedfellows”.
Charles Dudley Warner var för övrigt kompis med Mark Twain.
Tomas Bodling

"Spring makes strange bedfellows". Padda och groda i parningsomfamning. Foto: Tomas BodlingPaddan blinkar eller sväljer. Foto: Tomas Bodling

Nu sjuder det av liv i dammarna igen

Salamandrarna är i full gång i dammarna igen. Här har fotografen fångat en mindre vattensalamander i språnget. Foto: Tomas Bodling

För ett par veckor sedan kändes det som om våren menade allvar med solsken och vackert väder och i våra dammar kväkte och lekte grodorna för glatta livet. Men sedan backade våren, isen lade sig på vattnet, och all rommen som skulle ha blivit smågrodor till midsommar gick om intet.
Därför blev jag så mycket gladare när jag häromdagen hörde paddorna knorra och fann att salamandrar leker ta fatt i våra soliga dammar!
Det bådar gått inför vårmarknaden imorgon!
Tomas Bodling


Paddorna är tillbaka. Foto: T.Bodling

Mer om dammlivet:
För oss som såg de istäckta och till synes bottenfrusna dammarna i vintras och undrar hur salamandrarna och grodorna egentligen överlever till våren, berättar Tomas:
– På vintern är det i stort bara molusker och fleråriga sländlarver som övervintrar i vattnet. Grodor, salamandrar, dykarbaggar och ryggsimmare med flera övervintrar på land.
– I vintras var nog aldrig dammarna riktigt bottenfrusna. Däremot pajade avrinningsröret till stora dammen och mycket av vattnet rann ur och isarna vek sig ovanpå.  Det blev kanske svårare för övervintrarna då, men mindre stora sländlarver är nog en bra nyhet för årets salamanderlarver.