Etikettarkiv: vägen ut

Ledarskap och delaktighet i Vägen ut! kooperativen

LedarskaptitelsidaNu finns Tillväxtverkets antologi ”Ledarskap i arbetsintegrerande sociala företag” att ladda ner från Sofisams hemsida.
I kapitlet Vägen ut! Göteborg kan du läsa mer om hur Vägen ut! kooperativen arbetar med ledarskap och delaktighet.
Boken, som skrivits av Eva Laurelii (red), Alec Carlberg, Ulla-Carin Hedin och Michael Wolde, innehåller intervjuer med ledare i arbetsintegrerande sociala företag som har valts ut för att representera olika stora företag och olika sätt att organisera arbetsintegrerande sociala företag. Intervjuerna kompletteras med texter av forskare, ledare och organisationskonsult som belyser ledarskap ur olika aspekter.
Boken kan läsas som inspiration, underlag för diskussioner om ledarskap eller som studiebok i utbildningar och studiecirklar.
PS Omslaget till antologin ändrades i sista stund från det vi visade i tidigare inlägg.

Samtidigt som antologin om ledarskap gavs ut publicerades även följande rapporter, som nu finns för nedladdning:

Hur går det med finansieringen”  – rapport av Ulla Herlitz (2015). Temagruppen Entreprenörskap & Företagande.
Om finansiering av företag inom den sociala ekonomin, bland annat arbetsintegrerande sociala företag. Den följer upp de förslag som Temagruppen presenterade 2012 som både handlar om att lösa behov av kapital till investeringar och utveckling men också hur det offentliga kan agera för att bidra till ekonomisk hållbarhet och likviditet i företagen.

Företagen som försvann” – Eva Laurelii, Linnea Nilsson och Ulla-Carin Hedin, Temagruppen Entreprenörskap & Företagande.
En explorativ kartläggning av nedlagda eller ombildade arbetsintegrerande sociala företag 2006-2013. I rapporten kartläggs hur många företag som lagts ner och möjliga orsaker till nedläggningen.

Se filmen om Vägen ut!s 10-årsjubileum


Nu kan du se videon från Vägen ut! kooperativens 10-årsjubileum som firades på Lärjeåns Kafé & Trädgårdar den 26 september 2012.
Filmen är gjord av Karrär-Kraft Film & Media.

Kom till Naturhistoriska och fortsätt evolutionen!

Detta bildspel kräver JavaScript.


En tom schampooflaska
har fått vingar och flyger högt uppe under bladverket av förpackningar för ekologiskt kaffe.
Datormusen har transformerats till en elegant svan och den tilltuffsade tandborsten fladdar snabbt förbi den lurande giftspindeln sprungen ur – tja, vad?
I Evolutionens träd, på Göteborgs Naturhistoriska Museum, blir det slängda använda till det nya oväntade. Kombinationerna är oändliga, endast fantasin sätter gränser.

– Det är så evolutionen fungerar, förklarade Kennet Lundin, biolog vid Göteborgs Naturhistoriska Museum, då Evolutionens Träd invigdes i torsdags.
– Evolutionen har inget bestämt mål eller mening, går saker att kombinera, återanvända, så görs det också.

Resultatet stavas mångfald. En mångfald som fått ett oväntat vackert uttryck i trädet, skapat genom ett samarbete mellan konstnären Mattias Larson och arbetskooperativet Vägen ut! Pater Noster.

– Trädet och arbetet med det handlar förstås mer om en social evolution än en biologisk, förklarar konstnären Mattias Larson.
– Det finns något läkande i kreativitet. Men det måste vara lustfyllt att skapa och som här, att göra det tillsammans.

Tack vare sitt sociala intresse har Mattias Larson arbetat mycket med projekt och att utveckla den traditionella konstnärsrollen.
Den här gången föll en rad bitar på plats samtidigt. Naturhistoriska museet ville ha någon form av utåtriktad verksamhet och Skoopi, arbetskooperativens intresseorganisation, ville pröva att använda så kallad social redovisning för att fånga upp de värden som skapas i ett arbetskooperativ och som inte kan mätas i ekonomiska termer.

– Just att arbeta tillsammans med ett gemensamt projekt, både personal och deltagare, har gett mycket, bekräftar Marja Korhonen, verksamhetschef på Vägen ut! Pater Noster.
– Att sen se resultatet, att delta i det offentliga rummet, har ett än större värde. Det ökar självkänslan hos oss alla.

Att skapa trädet, stam och grenar samt de första invånarna i det, var bara början – förberedelsen inför själva resan. Under de närmaste månaderna kommer representanter för Vägen ut! Pater Noster att finnas på plats några dagar i veckan för att hjälpa museets besökare att själva skapa nya ”livsformer” till trädet. Under höstlovsveckan blir det även workshops.
Så, varför inte besöka Göteborgs Naturhistoriska museum och se vilka gränser din fantasi sätter?
Materialet – vardagsavfall – finns redo att återanvändas.

Den svåra konsten att uppnå det klicklösa trampet

Skall han klara att trampa runt utan att klicka? Foto: I.Berner

Ibland säger det bara klick – och resten blir till kunglig svensk historia.
Andra gånger är just ”klick” det sista ljud du vill höra – som när du äntrat Dr Herberts testcykel och försöker trampa runt så ljudlöst som möjligt.
Något som visade sig vara lättare sagt än gjort då nämnde Dr Herbert nyligen gästade Lärjeåns Kafé & Trädgårdar för att berätta om ”den klicklösa tramptekniken”.

Nåja, nu kallas det väl egentligen inte så men riktigt vad det kallas är inte helt lätt att greppa. Det handlar i vart fall om så kallad ”rundtramp” , en trampteknik där du ”drar” pedalerna hela varvet runt och därmed får en jämn kraftutveckling. Allt för att inte slösa energi i onödan. Vilket inte minst kan vara helt avgörande för tävlingscyklister.
För att lättare kunna öva in tekniken har Dieter Herbert, som hans fullständiga namn är, konstruerat en ”rundtramp indicator mit click controll”. I äkta Star Wars anda förkortat till RC3.
Eller, på svenska – en ”rundtrampindikator med klickkontroll”.
Säg det tre gånger på raken, utan att staka dig, och du är nästan värd ett klicklöst testtramp!
För det var det där med klicket, det eländiga irriterande klicket som obönhörligen uppstår då de flesta av oss vanliga dödliga ger oss på att trampa runt på Dr Herberts testcykel. En tvådelad vevaxel med två separata kedjor gör, ”på nån vänster”, att minsta obalans i trampandet avslöjas direkt.
Klick!

En efter en ger sig de nyfikna som samlats på Lärjeåns Trädgårdar i kast med att försöka uppnå det klicklösa trampet. Det här fixar jag lätt, jag som cyklar så mycket!
Upp på den ombyggda träningscykeln, i med fötterna i pedalernas bindningar (ja, på tävlingscyklar sitter pedalerna ”som gjutna” på fötterna) och så ett smidigt litet tramp.
Klickedi klick!
En gång till, det här kan väl inte vara så svårt!?
Klickedi klick Klack!
– Smyg som en tiger över savannen, föreslår Dr Herbert uppmuntrande.
– Tassa i nedtrampet och smyg upp i upptrampet.
Tassa mig hit och tassa mig dit, det blir bara klick hur mycket det än smygs!
Grr!
Vid det här laget demonstrerar Dr Herbert målande skillnaden mellan att klampa runt på tunga fötter och att dansa som en balettdansös . . .

Näste man till rakning är Curt på cateringen. Han trampar och trampar, klickedi klickar och trampar och oj – där vart det faktiskt tyst ett varv eller rent av två.
Orättvist ju!
Bäst av alla lyckas dock den gästande storcyklaren som cyklat hit ändå från Mölndal för att vara med. Varv efter varv av tystnad och vi andra bara står där med hakorna tappade.
Måste få försöka en gång till ju!
Smyyyyyg, traaaaamp och KLICK!
Var det nån som sa nåt om tigrar?
Grrrrr!

Veta lite mer:
Dieter Herbert, som uppfunnit och har patent på sin ”rundtrampsindikator med klickkontroll”, har ett förflutet som tävlingscyklist. Under många år arbetade han även med cyklisten Susanne Ljungskog, tvåfaldig världsmästarinna i linjelopp.

En ”‪liten cykelsång” att lyssna på. Ligger även i vodpodspelaren i vänsterspalten.
OBS! Den här låten kan sätta sig på hjärnan!

Fredagsmys på Lärjeåns trädgårdar


Grillat är gott och jo, det finns vegetariskt också. Foto: I.Berner

Sista fredagen i månaden och dags för fredagsmys.
Nej, inga sådana där prasslande färglada påsar med mer eller mindre tveksamt innehåll, som mekaniskt töms under soffpotatiskt gloende på burken – här snackar vi fredagsmys a la Lärjeåns trädgårdar.
En stund då alla samlas över lite god mat, äter och umgås efter den gångna månadens fixande och donande med hus och trädgård. Och just nu förstås extra stressigt för att hinna få klart allt till invigningen den 8 juni.

Den här molniga majfredagen bjöds på grillat med mumsig hasselbackspotatis, fräsch sallad, tzatziki och hembakat bröd. Tjejerna och killarna på Café Solberg jobbade hårt för att alla skulle bli mätta och belåtna och regnet höll sig samarbetsvilligt borta.
För många är Lärjeåns trädgårdar bara ett steg på vägen vidare, för en av killarna i köket och så trädgårdsmästar-praktikanten, som hållit i iordningsställandet av nya kållandet, var det dags att säga farväl. Ett gäng gräddtårtor gjorde avskedet extra festlig och de båda fick lova att komma och hälsa på igen.
Men så var allt uppätet, vilostunden över och dags att sätta igång att jobba igen.
Mycket kvar att göra innan den 8 juni!

Boendekarriären börjar på Trulsegård

I fredags invigdes Trulsegård, det nya utslussboendet. Foto: I.Berner

Alldeles vid skogens rand, med en rejält tilltagen trädgård, nästan lyser den stora vita villan nyrenoverad och fräsch i solen. Inuti finns plats för fyra boende, i fyra separata bostäder med sovrum och vardagsrum men med delat badrum och kök i bottenvåningen.
Här ska den som håller på att skapa sig ett nytt, drogfritt liv få både stöttning och en schysst miljö att komma vidare i.
Fredagen den 29 april var det dags för invigning av Vägen vidare! Trulsegård i Backa, ett nytt utslussboende för män som brutit med missbruk och kriminalitet.

– Det känns fantastisk, säger Lotta Gustavsson, projektledare inom Vägen ut! kooperativen, som är en av de som arbetat med att få det nya utslussboendet till stånd.
Parallellt har man även arbetat med ”kvinnors väg till trygghet och boende”, vilket resulterat i ”Vägen vidare! Karin”, ett skyddat boende för kvinnor centralt i stan.
– Det svåra har varit att få tag i bra lokaler, berättar Lotta Gustavsson, som nu arbetar vidare med finna utslusslägenheter för just kvinnor.

Den stora villan i Backa ägs av kommunen och var rejält nedgången då Vägen ut! kooperativen tog över. Under många år hyrde Finska föreningen huset men den senaste hyresgästen var en privatperson som lämnade ton av skräp efter sig.
Därefter stod huset tomt i några år.
Så det har krävts ett rejält insats av Vägen ut! Bygg & Fastighetsservice för att få huset beboeligt.  Och Dan, från Villa Solberg, har kämpat hårt med att röja upp och fixa i både trädgård och uthus.
Nu återstår jobbet med att göra i ordning gemensamma utrymmen i källaren. En fräsch och fungerande bastu finns där redan, ett arv efter Finska föreningen.
Och den stora, men ovårdade trädgården, ligger spirande grön och väntar på att någon ska bry sig om den ordentligt.

– Det har tagit tid innan vi hittade rätt hyresgäst, men nu känns som om huset och trädgården hamnat rätt, fastslår Hans Åkesjö, fastighetsförvaltare, Göteborgs fastighetskontor, som ansvarat för uthyrningen av fastigheten.

Fotnot: Trulsegård är ännu en verksamhet under Vägen ut! kooperativens paraply och kommer att drivas av Villa Solberg. Att bo på  Trulsegård handlar om eget ansvar i kombination med boendestöd. Fokus ligger på arbete, nätverk, drogfrihet och fritid. Personal med egen erfarenhet av att bryta med missbruk och kriminalitet ger det stöd som varje boende behöver.
Se även pressmeddelande från Vägen ut! kooperativen.

Musik att lyssna på: ”Our house” med Crosby, Stills, Nash & Young